Robotar i klassrummet förstärker spelbaserat lärande för barn

Virtuella och pedagogiska spel används ofta för så kallat spelbaserat lärande i syfte att stimulera lärandeprocessen i matematik för barn i låg- och mellanstadiet.

Ny forskning från Göteborgs universitet och Högskolan Väst visar att eleverna även accepterar sociala och humanoida robotar i klassrummet som spelpartner i en lärandesituation, vilket kan förstärka och utveckla barnens lärande ytterligare.

Tidigare forskning har visat att spelbaserat lärande fungerar effektivt för barns och ungdomars lärande och att det har många potentiella fördelar gentemot traditionella läroböcker genom att vara motiverande och bidra till att stimulera problemlösning. Det matematikspel som studien använder har tidigare uppvisat positiva resultat för engagemang och lärande. Nu testas att ersätta den virtuella agenten i spelet med en social och fysisk robot av typen Pepper där eleverna själva får vara med och designa robotens beteende, samt vara den som undervisar roboten.

– De första testerna visar att barnen accepterar roboten i klassrummet som spelpartner i undervisningssituationen, en så kallad lär-kompis. De ansåg också att den var ganska vänlig, frågvis och stödjande. Å andra sidan hade vissa elever svårt att höra exakt vad roboten sa, samt svårigheter att förstå den vilket kan bero på främmande ord eller svåra fraser från robotens sida, säger studiens författare.

Hittills har två workshops genomförts med sammanlagt 81 elever i årskurserna 2 och 4, där eleverna fick undervisa roboten i en lärandesituation i klassrummet. Metoden kallas learning-by-teaching, en pedagogisk modell där läranderollen är motiverande och där läraren – i detta fall eleven – lär sig genom att svara på robotens frågor om matematik och spelande. Eleverna fick också svara på två frågeformulär och bland annat resonera kring hur en lär-kompis ska bete sig.

– En lär-kompis ska likna en bra vän, det vill säga att alltid vara snäll och hjälpsam, lyssnande och ge stöd. Det är kvaliteter som låg- och mellanstadiebarn uppskattar i klassrummet av sina samarbetspartners och som barnen själva valde när de fick beskriva egenskaper på en önskvärd lär-kompis, säger författarna.

Utmaningarna med spel och robotar som lärandeinstrument i klassrummet är emellertid flera. För att få barnen intresserade krävs en bra balans mellan underhållning, utbildning och pedagogik. Roboten ska i förlängningen bidra till ett produktivt lärandebeteende och inte enbart ses som ett roligt och udda inslag i klassrummet.

– Vi tittar dels på vad robotens fysiska närvaro tillför till skillnad från en virtuell agent så som att den är människolik, kan röra sig och prata. Och dels vill vi se om roboten kan stimulera barnen att lära sig mer genom att eleverna får agera lärare.

Den här typen av rollspel har i tidigare studier visat sig öka elevernas engagemang, säger författarna.

Anna Hallberg
Pressansvarig kommunikatör
anna.hallberg@hv.se
0733-97 50 92

2020-04-06 - Industritorget